Senast publicerat
Senast publicerat:

Skjutförbud på nya AK 24 – problem med fördröjd avfyrning

Den nya automatkarbinen 24, AK 24, har fått skjutförbud. Detta efter att det uppmärksammats problem med fördröjning mellan det att avtryckaren trycks in och skottet går av. Nu ska samtliga vapen undersökas och i väntan på genomförd kontroll kommer nyinryckta värnpliktiga inledningsvis att tilldelas AK 5 eller AK 4, berättar regementsförvaltare Henrik Lundin, införandeledare för eldhandvapen.

Josefine Owetz
Den 28 februari fick den nya automatkarbinen 24, AK 24, skjutförbud.

Foto: Johanna Wallén/Försvarsmakten.

Efter årsskiftet har införandet av den nya automatkarbinen 24, Ak 24, påbörjats på bredd ute på förbanden och inryckande värnpliktiga har tilldelats de nya vapnen.

Men för några veckor sedan upptäcktes problem med avfyrningsinrättningen på några vapen och sedan slutet av februari råder det skjutförbud på AK 24, något som DN var först att rapportera om.

– Felfunktionen uppstår sannolikt i avfyrningsinrättningen. Följden blir en fördröjd avfyrning, från det att man trycker på avtryckaren blir det en fördröjning på upp till några sekunder innan skott går av. Det anses därför vara en säkerhetsrisk att använda vapnet och detta kräver åtgärder omedelbart för att förhindra tillbud eller olyckor, säger regementsförvaltare Henrik Lundin, nytillträdd införandeledare för eldhandvapen i Försvarsmakten.

Vilka risker innebär fördröjd avfyrning?

– Riskerna är att man inte har en kontrollerad eldgivning. Ytterst kan det innebära att jag riktar vapnet mot ett mål, verkar och tror att jag avfyrat men sedan kommer inget skott. Jag misstänker då eldavbrott och med rörelse i vapnet så kan pipan riktas åt sidan och skott kan avlossas i fel riktning om jag ännu inte släppt avtryckaren.

Beslutet om omedelbart skjutförbud fattades den 28 februari av chefen för Försvarsmaktens Marksäkerhetssektion. Utöver problemen med fördröjd avfyrning har även ytterligare fel inrapporterats, däribland lossad pipa och gasblock med dålig fastsättning.

Problemen är inte kända sedan tidigare och har inte noterats vid maxtester som genomförts av industrin eller vid provturskommandot, som pågått sedan förra sommaren på fyra utvalda förband. Resultaten från de plutonförsök med AK 24 som genomförts har varit bra, berättar Henrik Lundin.

Vi gör vad vi kan och tillsammans med försvarsindustrin, leverantör och spetskompetens bland tekniker kommer vi att reda ut det här

Hur ser du på denna uppkomna situation?

– Jag tycker att det är olyckligt. Vi hade andra förhoppningar och en annan tro. Vi har haft bra resultat från provturskommandot och med utgångspunkt i att resultaten gick så pass bra där så kunde vi tempoväxla för att få ut vapnen till intrycket av plutonsbefäl efter nyår. Men nu är situationen här och den måste hanteras, säger Henrik Lundin och fortsätter:

Liknande läsning:

– Vi gör vad vi kan och tillsammans med försvarsindustrin, leverantör och spetskompetens bland tekniker kommer vi att reda ut det här. Jag förstår att det här ifrågasätter systemets riktighet och det är nu viktigt att vi gör det vi kan för att åtgärda det här så att man känner förtroende för det vapen man får i sin hand.

Tillverkaren Sako har tillsammans med representanter från Försvarsmakten och Försvarets materielverk undersökt de vapen som har haft felfunktion. Utifrån detta har en metod för att kontrollera vapnen tagits fram och nu ska en översyn av samtliga levererade vapen genomföras.

005_webb

Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, ett ramavtal med den finska leverantören Sako om nya eldhandvapen.

Foto: FMV

AK 24 finns i två utförande i Försvarsmakten i dag. Felen som har uppstått har skett vid instruktörsutbildningen, vilket innebär att det troligen handlar om de vapen från serieproduktionen som levererades till Försvarsmakten i december och inte de försöksvapen som använts under provturskommandot, förklarar Henrik Lundin.

Han betonar också att viss problematik inte är ovanlig i samband med införandet av nya vapensystem.

– Det här är en känd företeelse för oss som har varit med ett tag. Det har varit felfunktioner på tidiga versioner av både AK 5 och AK 4. Vi lär oss hela tiden hur systemen fungerar och slutsatser dras så att man kan göra versionsförbättringar. Även fast det varit en process att ta fram systemet så är det inte ett färdigt system, det är mycket som vi kommer upptäcka i och med att vi använder det.

Det här är en känd företeelse för oss som har varit med ett tag. Det har varit felfunktioner på tidiga versioner av både AK 5 och AK 4

Skjutförbudet innebär att AK 24 inte får användas vid skjutning med skarp och lös ammunition. Däremot kommer olika typer av utbildningsverksamhet på AK 24 fortsatt att genomföras.

– Det innebär att man kan genomföra utbildning på materielkunskap, övningar i handgrepp och liknande, men ingen skjutning. Skjutförbudet gäller för samtliga vapen. De kontrollåtgärder vi vidtar nu kommer att behöva göras på alla vapen som har levererats hittills, men även på de planerade leveranserna under våren.

Vapen från provturskommandet används i dag vid högvakt av vissa förband och där kommer fortsatt användning av AK 24 att tillåtas.

– Risken att soldater i vakttjänst ska tvingas avfyra sina vapen bedöms som låg. Därför undantas skarp bevakningstjänst från det här beslutet, säger Henrik Lundin.

En utredningsgrupp vid Arméstaben har analyserat olika handlingsalternativ för hur skjutförbudet ska hanteras. I veckan beslutades att AK 5 C/D och AK 4C/E ska användas i värnpliktsutbildningen från och med nu fram till det att förbudet hävs, senast den 1 augusti. Därefter ska antingen AK 24 eller det beställda interimsvapnet Colt M4A1 nyttjas i utbildningen av värnpliktiga.

– In till dess att kontrollerna är gjorda och vi med säkerhet vet att vi kan häva skjutförbudet kommer man använda AK 4 och AK 5. Det är kända vapensystem och är inte i sig särskilt dramatiskt, säger Henrik Lundin och fortsätter:

– Interimsvapnet finns med som alternativ för att skapa handlingsfrihet för oss. I stället för att avvakta och se så kan vi också förbereda oss för andra alternativ. Vi kommer nu att vidta åtgärder för att genomföra införandeutbildningar på Colten på Markstridsskolan.

Kontrollen av samtliga levererade AK 24:or fortsätter. Teknikerna som undersökt vapnen med felfunktion har gjort en preliminär bedömning men ytterligare tester görs för att definitivt fastställa orsaken. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: